Nu har bilen fått på sig sommarskorna, tack bästa Micha för hjälpen!  

Vi har också varit på Lydnadsläger hos Lillemor Edström sista helgen i Mars och det var mer än behövligt kan jag lova! Säger som jag brukar: får du chansen att gå kurs hos Lillemor - ta den!!!
Hon är en av sveriges mest rutinerade tävlingsförare och så ödmjuk och duktig!  
Och träffade oxå ett gäng glada lydnadsförare och vi hade en trevlig helg och hade med mig bästa sällskapet i form av älskade sambon!  

Vi har haft en liten svacka jag och kära guldhunden där han gasar mer och mer och resultatet blir ofta en arg och irriterad matte men nu är planen "le och vinka" och peppar, peppar, det verkar funka!  
Vi har flertalet moment som det gått lite troll i, rutan som alltid varit hyfsad funkade plötsligt inte alls och vår stora akilleshäl är och har alltid varit apporten!
Sen vet jag ju att då man kör ett sånt race vi har gjort och inte har en stabil grund så kommer bakslag... och såklart inför VM.. för min del hade det gärna fått vänta till EFTER VM...  

Han är ju som sagt gammal polishund och de får ju inte apportera utan liggmarkerar och fick slita en stund innan han ville apportera, det har gått över nu kan vi ju lugnt säga...
Dock vill man gärna krascha över apporten, leka med den och gärna vråla som en hel grizzlybjörn!  

Och ja, jag har övat "sitt still och håll fast" tills både jag och hunden somnar...
Det klarar han galant men så fort det blir lite fart (läs jag kastar) så kommer ljud och lek!
Eftersom han gärna "kraschade" över apporten och lekte med den löste vi detta genom att lägga apporten i en fruktkorg så han blev tvungen att ta den korrekt - har fungerat klockrent men då kom frustrationen/laddningen i form av ljud istället....  

Ex: platsliggningen där han alltid haft en vana att kunna gnälla lite (dock inte under hela platsliggningen) men det är såna saker man struntar i då man kör tjänstehund, då struntar man i om hundarna låter - så länge de gör det de ska! Men vill man tävla blir det ju plötsligt knivigt då ljud kostar...massor!  
Jag som person är också väldigt glad och yvig när jag tränar lydnad (okej, jag är sån för det mesta  ), mycket tjo och tjim och gärna kasta bollar och dylikt - man vill ju att det ska vara kul!
Men lite bakläxa där vi lugnar ner belöningarna och jobbar på att hålla ihop kostymen!  

Nåväl, kort och gott: vi har en del att göra och självklart hade jag önskat mer tid och bättre förutsättningar inför ett VM (det gör väl alla) men är ändå stolt över vad vi lyckats prestera på detta halvår ihop!  
Och fick dock beröm på lägret att vi har en trevlig "helhet" så vi fortsätter träna och målet på VM är helt enkelt att inte nolla något och typ ja, inte komma sist!?  

Har i slutet av April en tävlingshelg bokad och för första gången nånsin ska jag verkligen skita i poängen (ja, jag vet att man brukar säga så men sen bryr man sig iaf) men vi är egentligen "färdigtävlade" i den klassen utan nu ska vi bara passa på att "träningstävla" lite innan VM...   
Och mitt i VM upptakten kommer operationen, på onsdag är det dags!   
Självklart är jag lite nervös och det är mycket blandade känslor samtidigt ska det bli skönt att få det gjort så att säga och jag räknar iskallt med att jag snabbt kommer vara på benen, har ju som sagt ett VM som väntar men först laddar vi för en härlig påskhelg ihop med knattarna, avslutar med att önska er alla:

EN RIKTIGT GLAD PÅSK!!!