I förra blogginlägget berättade jag att Zlatan mådde fint och inte haft fler "neurologiska episoder/anfall" sedan i Juni... I helgen gick ju det över kan man säga...  

Han väckte mig fredag natt och hade ett "anfall", stressad, desorienterad och han stod rakt upp och liksom "tittade sig över axeln" åt vänster, flertalet gånger..

Ringde genast till Albano Djursjukhus och igår träffade vi neurologen igen!

Hon tror att Zlatan har epilepsi då han nu uppvisar tydligare muskelkramper i sina "anfall"....
Vi ska göra en MR Röntgen på hjärnan den 7/9 och om den inte visar något annat blir alltså diagnosen Epilepsi...  

Hjärtat blöder, jag känner en uppgivenhet som är svår att förklara - hur jävla mycket otur kan man ha?!
Vi fick 10 friska fartfyllda månader tillsammans innan detta utvecklades....

Många undrar naturligtvis vad jag ska göra nu och ja, det undrar jag oxå!  

Min grundplan är att ha is i magen, förhoppningsvis kan vi fungera och leva som vanligt med medicinering!  
Och vi kommer fortsätta jobba, träna och tävla - förutsatt att medicineringen fungerar naturligtvis, för i övrigt så är han som vanligt, glad och sprallig och behöver ett aktivt liv för att må bra!  
För om medicineringen funkar som den ska så borde vi kunna jobba, leva och träna som vanligt och slippa anfall...

Sen är det SJÄLVKLART så att skulle jag märka att han blir sämre eller på något sätt mår dåligt av att jobba som tjänstehund så kommer han tas ur tjänst OMEDELBART!
För han älskar att få jobba och behöver som sagt vara aktiv för att må bra över huvudtaget...

Jag inser dock att om det eskalerar åt helvete så kommer det troligtvis gå rätt fort..
Så kommer hålla ögon och öppna, för kommer behöva ta in en hund till, gärna en tik på 1-2 år och inte så viktigt vilken kostym hon har så länge det är en bra, stabil och vettig hund!  
Sen klappar hjärtat extra för mallar, de randiga o s v men det viktigaste är att jag kommer INTE ta hem nåt as till vrak i ren panik!  

Och som sagt, loppet är ju inte kört ännu utan förhoppningen är att vi ska få till en fungerande medicinering...
Men visst känns det skit, efter all jävla otur med sjuka hundar så hade jag äntligen hittat en bra, stabil trevlig hund som verkligen funkar bra i jobbet och som stulit mitt hjärta totalt...
Oerhört stolt över att jag haft honom i tjänst nästan lika länge som jag ägt honom, vi har tränat och tävlat, FMBB inte minst!
Och vi närmar oss 1-årsdagen tillsammans i mitten av september och redan upplevt så mycket ihop, imorgon drar vi på uniformen igen och jag hoppas att vi får göra det tillsammans i många år till...  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Livet svänger fort ibland och efter en tid så bestämde sig sambon och jag för att inte genomföra bröllopet utan istället gå skilda vägar.. Vi är dock fortfarande vänner och kommer fortsätta vara det👌, efter nästan 6 år tillsammans, samma ar...

Oj, har ju inte bloggat på månader! Detta har inte berott på att vi ligger på latsidan, nej nej, vi har hunnit med en hel del!    Det har varit turbulenta månader med vår lille dobbis, blockmongot rockar på och privat rusar det på i ett galet tempo, ...

  Som de flesta redan sett på Facebook har vi alltså blivit med valp och rasvalet denna gång har förvånat - och förfärat- många!     Briska´s Karat är en brun dobermann hane på 8 veckor som hämtades hem i måndags, vissa frågar om det var ett spon...

Första helgen i Juli spenderades i Naestved i Danmark, på Danish Open som arrangeras av Mondioring Club Danmark av duktiga Jonas C och hans team - och vilket häftigt event de bjuder på!      Temat var "Ghost Town" och bjöd på en hel del klurigheter, ...

    Bjuder på två bilder i denna blogg, den första är från dagens träning, fotograf Paula Seise, den sista är tagen med min mobilkamera i garaget på jobbet men demonstrerar tydligt det som summerar mitt kära blockmongo;den hysteriska men ändå t...