Ja, jag börjar väl med den tunga delen...
Detta inlägg har fått vänta en stund då jag behövt lite tid innan jag orkat skriva helt enkelt..

Som de flesta vet så blev ju vår älskade Flex sjuk för ett antal veckor sedan, samma symptom som vid magsjuka men det gav liksom aldrig med sig, klippkort hos veterinären där vi kollade blodvärden, testade för fästingsjukdomar, kollade avföringsprov, gjorde röntgen + kontraströntgen, medicinerades med flertalet mediciner i 2 olika omgångar men INGET hjälpte...    

Bytte dietmaten mot vom och fick en tillfällig förbättring på några dar innan allt brakade lös igen..
Slutligen gjordes en gastroskopi samt en rektoskopi och då tog man även vävnadsprover, d v s biopsier i tarmarna och samtliga sex prover från grovtarmen visade på sjukliga förändringar, diagnosen blev= 
Eosinofil colit med fibrotiska förändringar!
Så, det fanns flertalet problem visade det sig men det "största" var att slemhinnan i grovtarmen som ska producera slem inte gjorde det utan producerade istället fibrer... Dessutom fick vi veta att tillståndet är kroniskt..  
Och vad som triggat detta då jag tidigare haft en "frisk" hund?!   
Jo, det ligger en allergi (vad för allergi vet jag inte och vi har inte sett några tecken på detta tidigare..) 
i bakgrunden som gjort att allt detta blossat upp så att säga...
Man kan inte heller svara på om detta är ärftligt eller medfött, man tror inte det utan isåfall möjligen att den bakomliggande allergin kan finnas i linjerna...

Så på ren svenska: Flex blev riktigt sjuk och det visade sig vara kroniskt, veterinären sa att om han bara fungerat som familjehund så kunde man ha testat med kortison och specialmat för då är det inte lika känsligt när hunden får återfall och insjuknar, för man vet att återfallen kommer då tillståndet är kroniskt...

Och Flex var inte en hund som skulle vara nöjd med livet som sällskapshund!
Detta var en pojk med en hel del i och han både ville och behövde få både motionera och tränas och jobba ordentligt för att må bra.. Han gick på kortison i slutet och var ganska trött, då är det också svårt att köra fullt ut för även om kortisonet hade funkat ett tag så ger det andra sidoeffekter som sätter käppar i hjulet så att säga.. 
Så vi fick ta det tunga beslutet att låta honom somna in då han aldrig skulle kunna få leva ett friskt eller fullvärdigt liv!   Detta har känts oerhört tungt, ofattbart och jävligt orättvist!!!   

Vi hann ju inte ens börja liksom...    
Och stackars Flex var helt urmagrad på slutet, när JAG tyckte han magrat ur helt vägde han 31 kg..
När vi bara ett par veckor senare tog bort honom vägde han bara 27 kg..
Beslutet togs i samråd med veterinär, och vill också passa på att tacka mina underbara uppfödare Jenny & Micke (och Bengt) på kennel Canine For Use!!   
De har varit oerhört förstående och stöttande!! TACK!!!!!!!!
Och tack till alla er som stöttat oss, via facebook, telefon, mail, sms e t c.. Ni är guld värda allihop!   

Ja, detta var då inledningen på vår 3 veckor långa semester och roligare start kunde man ju haft men vi har spenderat underbara dagar i stugan där vi bara ägnat oss åt varann och återhämtning...
Umgåtts med våra älskade vänner och familj och sakta landat igen...     

Sen ska jag ju vara ärlig och erkänna att "det suger" att vara tillbaka i "leta-hund-träsket" igen...  
Men men, verkligheten knackar på och malletant har trots allt fyllt 9 år..

Och denna gång är jag inte så "märkesbunden" även om hjärtat klappar lite extra för just mallarna och de randiga men känner ni till någon hane, gärna i ålder 1-2 år som ni tror skulle passa så hojta gärna till!
En bra hund är ju en bra hund oavsett liksom...   
Och har fått flertalet erbjudanden om mallevalpar och tackar så hjärtligt för det men denna gång blir det INTE en valp!
Har liksom inte gjort annat än grundat hundar senaste åren och nu vill jag faktiskt få komma igång och köra "på allvar" och TÄVLA!!
Letar en social, förig hane som funkar med barn för att ha i tjänst samt tävla med!   
Inriktiningen blir lydnad och Mondioring!
Och vi har också varit på Bruks SM hela dagen idag, i gott sällskap med goda vänner!     
Var riktigt roligt att se en hel del bekanta ansikten även om jag inte hann prata med alla...
Och avslutar denna blogg med att gratulera "kennelpappa" Micke & Treo till SM SILVER I IPO!!!     
Och gratulerar "pappa Arko" med matte Towa till GULD I SVENSKSKYDD!! - FÖR 3:e året i rad!!!    
Grattis Frida & Best till Bronsmedaljen i Svenskskyddet!!

Himla kul att se mycket roliga och duktiga ekipage, önskar nu er alla en riktigt skön höst och säger:
På återseende!   

Ja, nu är vi mitt i sommaren och det har självklart hänt en del sen sist!
Fått lite skäll för att jag uppdaterar för sällan men det mesta hamnar ju på Facebook så då blir detta lite lidande..  Men nu så!

Vi börjar med kennellägret i Sollefteå hos kennel Canine For Use, det var som ett läger ska vara!
Fullt med hundträning hela dagarna och duktiga och trevliga människor följt av grill och en kall cider eller två på kvällen   
Men sista dagen så figgade en duktig och trevlig figge från Norge för Flex, Svein, och tyvärr gjorde han illa sig i tummen då han på nåt vis fastnade i en lina och drog av ett ledband!
Blev besök på akuten för honom och jag hade riktigt dåligt samvete men han bara berömde attityden hos min hund?!..   
Dessuom regnade det varje dag men det var glatt humör på gänget iaf, sett mycket duktiga ekipage och en hel del intressanta MH:n...

Jag har en hel del att göra med lille minigrisen och vi behöver jobba på att träna med störning men så är det väl med de flesta unga hundar så vi jobbar på... men långt ifrån så mycket som vi skulle behöva...
Varför?!

Jo för de senaste 6-7 veckorna har jag gått och dragit på en infektion i luftvägarna och halsen och efter två antibiotika kurer så är jag OK om än inte 110% riktigt ännu...   
Och det beror säkert till stor del på att jag blir "halvbra" och sen kör jag på som vanligt...
Vem har tid att vila sig i form liksom?!

Och just nu är Flex lite risig, han matvägrar mellan varven och blir dålig i magen, d v s samma symptom som på en vanlig magsjuka men detta verkar inte ge med sig riktigt och han har varit magsjuk tidigare men inte matvägrat för det så imorgon blir det en tripp till veterinären för röntgen och blodprover så ska vi se om vi kan hitta orsaken och
få bukt med problemet! Håll en tumme för den älskade minigrisen!  

Eller minigris och minigris, nu är han så tunn att ryggrad och höftknotor skönjs med lätthet...
Dessutom verkar han inte heller smitta, vilket ju vanlig magsjuka gör?!..

Så nu hoppas jag verkligen att vi löser detta imorgon som sagt..
Han är annars så matglad att man är rädd att antingen tänder eller skålen ska ryka då han "våldtar" matskålen..
Känns som att vi aldrig får vara riktigt friska och hela samtidigt...  

Men även om vi har en hel del att jobba på så är hoppet stort och jag kan inte understryka nog hur jag älskar den här hunden, den randiga herren är helt klart speciell!   På alla sätt och vis he he..  

Och älskade malletant lunkar på, hon fyller 9 år om några dagar   och blev väldigt varse på första träningen med nya hundansvarig att hon fått gå och vara väldigt mycket "tant" hrm...
Tror vi gjorde vårt sämsta pass i världshistorien den dan men va fan, på´t igen bara!  

I övrigt rullar livet på, kärleken är underbar, förundras ofta över hur lyckligt lottad jag är    och nu är det sommarlov för de älskade knattarna och de är ute hela dagarna och cyklar på sina cyklar jag köpt åt dom och de har blivit goda vänner med grannpojkarna så det känns också kul!
De har gått på simskola     och verkligen fastnat för det här med simning så vi ska se om vi kan hitta nån fortsättning till våren, har lite svårt att förstå att i höst börjar Oscar på 6-årsverksamheten och Oliwer börjar 1:a klass!   

Och fått en hel del bra shopping gjord också, ny soffa är beställd och betalad, på bänken hemma står nya sodastreamern och kaffemaskinen så när soffan anlänt är det bara för er vänner att komma på fika!  

Köpte också nya löparskor och det höjde också motivationen en hel del, har ju som ni vet kämpat en hel del med vikten och konstiga viktuppgångar och verkar som att det faktiskt var hormonstyrt, är nu inne på 3:e månaden

utan extra hormoner och viktuppgången har avstannat! Halleluja!!   

Nu har jag ju massa vikt att jobba bort iaf, den försvinner ju inte magiskt bara för att källan är borta så att säga men har iaf inte gått upp mer under denna period utan snarare tappat nåt kilo!

Så nu tänker jag ta nya friska tag under resten av sommaren, det väntar oxå en massa mys med knattar och kärleken, vi har en resa till Danmark som väntar för att se Nordiska Mästerskapen i Mondioring och vi har även en prova-på dag i Enköping som hägrar, så mycket skoj i kalendern!

Men håll nu en tumme för att vi hittar felet på Flex och att vi snart är i full gång igen och så avslutar jag med att jag hoppas att ni alla får en riktigt fortsatt skön sommar!   

Så brukar sambon kalla mig då det som alltid blåser halv orkan i livet,
toppar och dalar - tusen bollar i luften och full fart framåt!  Typ....  

Ang. vikten - har ju försökt med diverse saker för att stoppa min onormala viktuppgång!
Som jag skrev sist så försöker jag leva sunt och träna men detta gav inget resultat på 5 veckor, då tog tålamodet slut och jag klev på den berömda "svältdieten" och visst fick jag resultat:

Gick på diet i tre veckor och tappade 8 kg! Kalas!
- Tills jag fick influensa och halsfluss samtidigt och var tvungen att äta mat för att kroppen skulle kunna besegra virus och bakterier.. Åt nyttigt i 5 dagar och sen var den svältdieten ogjord...   

Men spiken i kistan kom då jag fick i mig förorenat vatten och var REDIGT magsjuk i 1,5 dygn och under den tiden ökade 2 kg i vikt...
Mycket har man varit med om men har sällan förr blivit tjockare av att ha magsjuka?!
Nu börjar det bli läskigt på riktigt liksom...   

SÅ tid bokades hos mig gynekolog specialist då man spekulerat om att viktökningen beror på en hormonrubbning..
Och där samtalades det, hon kollar också mina gamla journaler och säger:
"Men Eva, du har ju en konstaterad störning i ämnesomsättningen och medicinerades för detta senast år 2006, har du glömt det?!"   Eeeehhh... tydligen?!   
Dessutom trodde hon att hormoner stökar så vi plockade bort p-pillrena!!

Ni kan fortsätta andas nu.. Det blev en kopparspiral istället!  

Nu blir det att ha tålamod -nej, det är inte min paradgren - och hon trodde att det skulle ta ca 3 månader för kroppen att ställa om/ komma i balans..

Fick även vätskedrivande utskrivet o s v och sen fick jag en kväll nog!
Har nu ångestat och dividerat om vikt dag ut och dag in i veckor!! (Tack Veronica för tålamodet   )

NOG!!! Jag kommer leva normalt, med betoning på sund kost och jag kommer träna!  

Har ju ett tag nu kört långpromenader, power walks, simning och styrketräning hemmavid men har nu höjt ribban lite och skrivit in mig på gym där första passet går av stapeln på måndag för nu tränar jag minst 4 pass i veckan och jag älskar det!!!   
Så SKIT SAMMA vad vågen säger, kommer satsa hårt på träning ett år för även om jag inte skulle minska ett enda kilo så lär jag ju få både bättre kondis och bli starkare i kroppen om inget annat?!
Vilken jävla tur att man är snygg iaf...   

Och just nu är ju även hundarna lite trasiga..   
Tix haltade och gick två veckor på smärtis med koppelpromenader då hon markerar att hon har ont i ländryggen, kuren verkade dock göra susen för nu är hon pigg och glad igen, dock har jag bestämt att det inte blir mer skydd för henne.. Det får räcka med att gå i tjänst och motionera på fritiden.. Tanten är ju ändå snart 9 år.. Älskade malletant!  
Dock har hon ett fult sår/knöl på halsen som inte vill bli bra så just nu kör vi behandling nummer två där och hoppas allt ska lösa sig!

Och lilla randiga minigrisen, idagsläget 6,5 månader gammal och 28 kilo tung, han har svullnat om en tå och det växte även fram nån sorts "varböld" på sidan av tån, såg ut som en finne först men nu är det som en tom skinnpåse.. så gissningen är att han fått in nåt skit i ett litet sår...
Vi har röntgat hela tassen och det fanns lyckligtvis inga frakturer iaf..
Och då bölden började tömma sig så har även hältan på honom försvunnit...
Denna behandling pågår också för fullt och jag hoppas och tror att det kommer lösa sig!

Jag har också (innan han skadade sig) dragit igång lille minigrisen i skyddet, låter ambitiöst då det egentligen mest handlar om bettövningar och leka med figgarna men måste säga att han ändå visat utveckling på de få gånger vi kört och figgarna håller med mig! Är oxå väldigt glad att jag får chansen att ha hjälp av duktigt folk!
TACK Jesper & Svante!!  
I övrigt tränar vi en del lydnad och motionerar mycket ihop och på kvällarna kelas det i soffan och visst finns det "egenheter" i den randige minigrisen och en hel del att hålla ihop och jobba på men är löjligt kär i min lilla randiga minigris så hoppet är stort att jag äntligen hittat lämpligt material för både tjänst och tävling!  

Och sen har vi livet med barnen   , det har varit en tung vinter med mycket sjukdomar - både barnen och vi vuxna har varit ovanligt mycket sjuka...
Men på våra lediga lördagar så går vi på familjegympa hos Friskis & Svettis - mycket uppskattat av oss alla kan jag meddela, mammahjärtat smälter när vi får ha kvalitetstid och gör nyttiga och kul saker ihop! 

Sen undrar jag fortfarande (efter 2 års tid...) när man vänjer sig vid att bara ha sina barn halva tiden?!  
Inte för att de har de dåligt när de är hos sin pappa men ändå så kniper det i mammahjärtat då man lämnar sista morgonen och vet att det dröjer en vecka till nästa gång..
Nåväl, är lyckligt lottad även med den älskade sambon som tagit på sig "bonuspapparollen" på allvar och han och ungarna älskar också varann!   

Och nu satsar vi framåt och ser fram emot våren med sol, träning och bara få vara lyckliga tillsammans..
Är oerhört stolt och glad för min "lilla flock"   och vi har mycket kul att se fram emot både med barn och hundar och närmast på tapeten är kennelläger i Sollefteå under Kristi himmelsfärd!  
Så till nästa gång: Håll en tumme för mina älskade 4-benta och ta hand om varann därute!  

Ojoj, tiden flyger iväg och nu har vi redan hunnit en bit in på nya året!
Jul & Nyår spenderades som planerat med mina nära och kära och var allt jag längtat efter!   

Lille Flex växer och frodas, han är nu 4,5 månader och väger lika mycket som Oscar = 22,5 kg!!   

Vi leker och motionerar mest och kör lite övningar här och där så jag tog mig ut till duktiga Jonas Wallén för en träff och vi hade en liten genomgång av lydnaden i Mondioring och han lekte även lite med Flex och ja, han är ju en härlig hund även om jag har en hel del att jobba på!
Tog nån dag efter träffen innan jag fått ordning på alla tips och tankar och plitat ner dessa och lagt en plan men nu är det gjort!   

Å på själva träffen gav jag säkerligen inte mitt proffsigaste intryck då jag dels p g a snöväder och det faktum att jag missbedömt hur långt bort de bodde naturligtvis började med att komma försent!  
AAARRRGGHH!!
Dessutom med halva kudden i nyllet och fått sova typ 2 timmar efter att klivit av 7 nätters jobb!

Hann varken med frukost eller kaffe innan jag kastade in den randiga i bagageluckan och sladdade iväg med V70:n..
Nåväl, pedagogisk som han är så klagade inte Jonas iaf...  
TACK BÄSTA JONAS - vi återkommer gärna fler gånger - å jag lovar att vara mer förberedd å typ..ehh.. vaken å med i matchen nästa gång!  
Har ju dessutom ett duktigt gäng på jobbet att få träna med, duktig figge som ska få drilla både den randige och blondinhjärnan så detta ska nog bli bra!

I övrigt har jag tagit tag i kost och träning!!   
Är nu i början på min tredje vecka och jag äter hälsosamt och varvar styrketräning och konditionsträning och kör minst 4-5 pass/ vecka!
Nu låter det superseriöst men sköter verkligen kosten och styrketräningen utförs hemmavid med hjälp av hantlar    och pilatesboll samt varvar med långa promenader och simning   och som sagt inne på vecka 3 och vägde mig idag: - 0 KG!!!
Det har alltså hänt : INTE ETT PISS!!!   Lite missmodig blir man ju helt klart..

Har varit hos doktorn och lämnat prov för sköldkörteln men den var tydligen inget fel på, pratat med min specialist gynekolog och visst, det finns misstanke om att jag har en diagnos vilket innebär att ens övervikt till stor del beror på hormoner och då en annan stor del av diagnosen är att man har svårt att bli gravid så den verkar ju stämma och ja, det går att medicinera och behandla MEN då bör man vara beredd att bli gravid då man inte får äta p-piller under denna behandling...  
Det var ju just byte av p-piller och minipiller som gav en hormonrubbning vilket resulterade i att jag gick upp 10 kg på typ 2 månader... SUCK!!
Och att skaffa barn ingår inte riktigt i planen just nu kan vi väl säga...   
OK, så alltså, jag tänker inte ge upp denna hälsosamma livsstil för jag mår så bra mentalt av detta MEN känns ju trist att det inte händer nåt med vikten, nåväl, jag biter ihop och kör på en stund till så får vi se om inte kroppen hoppar igång!  

I övrigt så är det fullt ös med de älskade knattarna, hundarna och älskade sambon!

Vi har både kennelläger och en resa till Danmark planerad då vi ska kika på lite Mondioring plus lite kul vi vill göra med familjen i sommar och som sagt, jag blev nyligen 1 år äldre och detta firades med b l a bowling och middag i sällskap av de bästaste vännerna, tack alla!!  

Så jag ser fram emot ett år i välmåendets tecken, mycket kul planerat och jag har alltid varit en "rastlös själ" , en "drömmare" som gärna har massa olika projekt på gång och känner mig ofta rastlös och otålig men kan säga att jag verkligen är lycklig och känner mig väldigt tillfreds med livet!   *vuxenpoäng???*...
Eller så är jag för trött p g a all träning helt enkelt ha ha ha...

Nu dags att stretcha "den arma tjockiskroppen" och sen en dusch, imorgon är en ny dag och nya äventyr -
puss å kram på er därute!!

Det börjar bli dags att summera året som gått och oj, vilket år!!

Snacka om toppar och dalar!!   

Varit ett tufft år gällande t e x handen, gjorde den tredje och sista handoperationen i början på året, och efter ett antal operationer, två läkarteam och två års tid så har jag två krokiga obrukbara fingrar och SÖS har avslutat min behandling då de gjort allt de kunnat.....  

Och bolaget jag jobbade för gick i konkurs men lyckligtvis fanns det en passande tjänst för mig på G4S och där trivdes jag ju kalas även förra gången och trivs minst lika bra denna gång!  
Även om det självklart är trist att inte jobba med Maria längre, men vi ses ju ändå!   

Och sen hade vi hela "Röya storyn" men den slutade iaf lyckligt med att Röya trivs och frodas som duktig tullhund!

 Och under sista sjukskrivningen fick jag också ÄNTLIGEN min egna lägenhet!   

Är djupt tacksam för att lillasyster Linda var villig att hyra ut sin lya till mig första året efter att jag och Micke separerat men åååhhh vilken lycka det var att få mitt eget!!
Kändes lite som när man flyttade hemifrån liksom...

MEN jag har också upplevt oerhört mycket positivt det här året!
Jag är otroligt glad över min fina familj och mina underbara vänner..
Föräldrar, syskon och vänner som ställer upp och supportar i vått och torrt, ni är guld värda allihop!!   

Dessutom har jag blivit såå lyckligt lottad med en ny kärlek i mitt liv!

Såhär i juletid närmar sig vår 1-årsdag och jag kan knappt med ord beskriva hur lycklig och stolt jag är över den älskade sambon och vår galna flock!   

Att vi dessutom utökade flocken med en randig herre var verkligen pricken över i!
Flex eller "minigrisen" som han kallas är en underbart mysig, härlig och rolig valp!
 

Fullt ös medvetslös mellan varven och däremellan ligger han på rygg och sover med alla fyra tassar i luften, det funkar kalas att ha med Flex på jobbet och jag trivs verkligen med denna randiga raket!
Jag som letat "min malletik" i alla år så visade det sig att det var en randig hane som blev rätt ist!

Ja, icke att förglömma älskade malletant såklart!!
Hon är en kanonhund och jag kommer nog aldrig mer få en så balanserad tjänstehund som tant, lugn som en filbunke för det mesta men växlar om fint och visar att hon menar allvar när det krävs!
TACK EMMA återigen för förtroendet att köpa denna underbara hund!
 

Vi har nyligen gjort det årliga provet och även om malletant var lite extra laddad så gick hon igenom fint även denna gång!   

Dessutom körde en kollega till mig upp med malletant hon oxå!
Så mina lediga helger är malletant och jobbar extra ihop med kollegan!
Och hon tar så väl hand om malletanten och skämmer bort henne så henne går det minsann ingen nöd på   även om det blev konstigt tomt här hemma...

Och just i skrivandets stund så är lillknatten sjuk här hemma och även jag känner mig lite halvrisig    MEN räknar stenhårt med att det är överspelat till jul för i år smäller det!   

Jag har barnen över julen i år och det är första julen jag är ledig sen jag började som vakt!
(Ja, jag skulle naturligtvis ha jobbat men då jag har barnen i år så tog jag ut föräldraledigt..)
Och "jul-mamma-genen" har fått leva ut för fullt!       
Som jag har tomtat å pysslat och laddar för denna jul! Kommer bli en "disneyliknande barnfamiljsjul" utan like!
Sen avslutar jag året med att gå en körkurs på ridskolan, ja häst och vagn alltså!   
En gammal dröm som ska uppfyllas och ser fram emot det och hoppas att det funkar trots den "dåliga handen"...

Och sen åker jag och Christoffer ut till stugan över ett barnfritt nyår och ska bara ladda energi och njuta av kvalitetstid tillsammans!    

För man vet aldrig vad som väntar under 2013 men mina förhoppningar är att jag får ännu ett lyckligt år med min älskade flock och kanske till och med vågar ut på tävlingsbanorna med en randiga!    
Men ett enda ord kan summera målet för nästa år och det är: VÄLMÅENDE!!

Och med detta önskar jag er alla:

EN RIKTIGT GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!!

Ja, nu är han här!! Den efterlängtade randiga lilla raketen!  
 
Han är sådär ljuvlig som valpar är, mysigt att kela i soffan, kul att leka - dock är det inte helt nödvändigt att det finns nån i andra änden av snöret, varken tvåbent eller fyrbent för han leker så gärna själv!  
Missförstå mig rätt, tar jag upp en leksak så självklart leker han men släpper jag leksaken så drar han iväg med den och ligger nöjt och tuggar på den för sig själv så det där måste vi slipa vidare på..
 
Lyckligtvis är han en "godishora" utan dess like och är överlycklig då vi övar "vad han heter", lite sitt o s v ..  
Planen med Flex är att ha honom i tjänst först och främst men kommer nog inte kunna hålla mig från lydnadstävling heller och dessutom vill jag ju verkligen lära mig Mondioring!!
Lyckliga jag har ju både en duktig figge på hemmaplan och duktiga kollegor så det är nog långt ifrån omöjligt att det blir satsning i den grenen också!    

Har ju som sagt sneglat på Holländare ett antal år och nu gick den drömmen i uppfyllelse!
Å han är störst i kullen och skillnaden på att leka med honom gentemot en mallevalp är att han kampar inte lika intensivt utan han utnyttjar sin storlek och gör sig tung - han biter tag i leksaken och sen hänger han där, kan dra runt honom på hela golvet utan att han släpper!

Barnen tycker han är söt, både jag och Christoffer blev störtförälskade i vår randiga raket men malletant kommer nog inte förlåta mig på en stund...  

Hon har ju aldrig fostrat valpar - eehh, rättning - hon har aldrig fostrat MALLE-valpar!  
Bodde ju först hos Emma med hanvalp och sen tikvalp hos mig och ingen av dessa har hon fostrat för fem öre, dock har hon fräst åt Veronica & P-A:s yngsta schäfer sist de var hundvakt då jag opererade handen för äckliga schäfervalpar ska minsann veta sin plats!   
Tänk vilka rasister de är, de där mallinutterna!

Resan till Sollefteå var kalas, trevligt sällskap i bilen av kollegan Janne och uppfödarna var supertrevliga och kvällen bjöd på god mat, massa prat och skratt!
TACK Jenny, Bengt & Micke!!   

Upp tidigt fredag morgon och iväg, jag hade med mig Flex som första timmen underhöll alla med skönsång    och Janne hade med sin Fargo och vi hade även en syster till grabbarna med oss, som sen blev hämtad hos oss på kvällen!
Och naturligtvis var det "kräkfest 2012" i bilen med tre åksjuka valpar men på det hela taget gick det ändå bra!
Och tusen tack till Mamma som ställde upp och hade hand om knattarna under tiden!!  

Nu har det gått några dagar och Flex sover hyfsat på nätterna, och olyckor inomhus har vi inte haft speciellt många och jag vet inte hur jag ska beskriva detta mer än att det känns jävligt rätt!  

Nu ska jag krypa ner och få ett par timmars sömn, imorgon startar min repetitionsutbildning för väktare som pågår i dagarna tre plus att Oliwer fyller 6 år imorgon!   
Skrämmande hur fort tiden går men hur som helst är vi väldigt glada över Flex, livet flyter på och jag är så sjukt lycklig och stolt över hela min älskade flock!

Puss & Kram på er därute i mörkret!  

Jo, det hände en grej.. liksom.. kan man säga...   

I förra inlägget berättade jag att jag och Christoffer "provbodde" ihop, detta funkar ju så bra så numera är hans lägenhet uppsagd och vi kommer bli sambos på riktigt så att säga, han flyttar in hos oss under oktober månad!   
Satte mig en morgon med barnen och frågade dem vad de skulle tycka om Christoffer bodde med oss på heltid och det blev ett unisont rungande jubel vid frukostbordet så de är rätt nöjda med det beslutet kan man säga..
Och min kloka 5-åring Oliwer avslutar sitt jubel med kommentaren : "Men det visste ju du redan mamma"...  

Vi börjar med att "bara" ha lägenheten på norra sidan, det känns som ok pendlingsavstånd och skulle vi ruttna på det skaffar vi en arbetslägenhet senare istället!

Och som vanligt i mitt liv eller som Christoffer uttrycker det; "Rollercoaster Glimmerdahl" så får ju gärna allt ske på en gång och helst redan igår!  

För jag har en liten nyhet till...
Vi kommer utöka flocken och nej, jag är inte gravid!
Det kommer flytta in en liten randig herre hos oss i mitten på November!   
Någon av dessa godingar kommer det bli:
 
Detta är de två hanarna i kennel Canine For Use F-kull!! (Foto: Jenny Höglund)

Nu hoppas vi att dessa två växer på sig ordentligt och isåfall landar det en liten FLEX hemma hos oss!
Namnet Flex kommer faktiskt från en mallehane som imponerade mycket på mig då vi var på FMBB och kollade Mondioring i Rom!  

Hade ju egentligen bestämt mig för att INTE satsa på en valp igen.. och tro mig det har varit mycket diskussioner till och från och mycket vånda innan jag bestämde mig!     

Tack älskade vänner för att ni finns och orkar bolla hundprat med mig! Speciellt Veronica & Maria!!   

Dock blir det en hane denna gång då jag inte vill ha löptik och vågar inte chansa på en tik och kastrering igen!!

Och fler kul detaljer är att jag ska ha en hane och en av mina kollegor på G4S ska ha den andra hanen och vi är både väldigt Mondioring intresserade!! Så planen är ju att träna en del ihop oxå, på jobbträning om inget annat ha ha..
Ska bli riktigt roligt detta och vi laddar för detta till tusen, både jag & Christoffer!   

Och har kikat på ett par unghundar och så men inte hittat riktigt rätt och ska jag ha valp så är det dags nu då malletant är pigg och fräsch fortfarande men hon har ju trots allt passerat 8-års strecket liksom...  

Och varför det blev en randig och inte en till malle??
Ligger inga världsliga beslut i detta, alltid varit sugen på randigt, kikade faktiskt på randigt redan innan jag köpte min första malle för snart 11 år sedan!   

Men tycker utbudet ser bättre ut nu och tror att denna kombination kan passa mig riktigt bra!
En bra hund är en bra hund oavsett liksom...
Vill bara få MIN hund och sen är det för mig personligen skitsamma om den är lilprickig så länge den har rätt egenskaper och passar för sin uppgift!  

Därmed inte sagt att det aldrig mer blir malle, är fortfarande en ras som ligger väldigt varmt om hjärtat men ska bli roligt att få hem en randig!
Nej, nu ska jag fortsätta pyssla här hemma med de krassliga knattarna    och ladda för min första sväng i G4S uniformen igen!  
Hoppas ni alla får en riktigt skön höst!!    

Ja, just nu så händer det galet mycket och jag virvlar som alltid runt som en tornado i livet! 

En av de största nyheterna är att jag kommer gå tillbaka till G4S som hundförare! 
Har sagt upp mig då det är lite för oroligt på NBT just nu, missförstå mig rätt, jag trivs som fisken i vattnet, önskar att jag inte behövt ta detta beslut alls och jag hoppas verkligen att de vänder skeppet så att säga men då jag har småbarn att försörja så vågar jag ej chansa på att de lyckas och då jag trivdes riktigt bra på G4S också så slog jag dem en signal för att sondera terrängen om det fanns chans till hundtjänst på 7-7 schema och det fanns det!!
Troligtvis blir det till att köra resursbil, det betyder att jag kommer få gå in och täcka upp vakanser på hundobjekt samt att stötta vid inbrott, bråk och annat - en väldigt varierad hundtjänst helt enkelt och det är en utmaning som jag ser fram emot!

Dessutom finns det en hel del kollegor jag saknat att hänga med, även om det verkligen suger "getpung" att inte kunna fortsätta jobba ihop med Maria    ... Nu kommer vi ju fortsätta umgås iaf men ändå... 

Och under min uppsägningstid har jag också tagit ut mitt livs första semester!!
Känns galet vuxet och lyxigt men dock välbehövligt faktiskt..    Har inte tagit ut semester från ett jobb nånsin utan bara tagit ut det i pengar och sista två åren har det ju varit sjukskrivningar istället...

Och framförallt ska jag och Christoffer spendera några dagar i stugan - barnfria! Och som alla "småbarnsföräldrar" är vår plan för de dagarna: SÖMN!    Ja, och få lite kvalitétstid ihop helt enkelt... 
I övrigt i livet är knattarna lite småkrassliga, som alltid såhär i början på en termin.. Inget allvarligt men hoppas de kryar på sig snart.. 

Och jag och Christoffer har börjat "prov-bo" tillsammans, ja alla fyra då... Det funkar verkligen riktigt bra oss emellan och det funkar kalas med barnen oxå men jag har trots allt inte tokbråttom till huslån så att säga.. 
Men visst är det mysigt att få vakna och somna ihop, det ska jag inte sticka under stolen med... Men vi har ju möjlighet att prova på att vara sambo innan vi gör allvar av det och då det trots allt är knattar inblandat i bilden också - så varför inte provbo först?!  Dessutom kommer vi nog alltid ha ett boende på norra sidan - för knattarnas skull - och ett boende närmare stan för jobbveckan...

Och hundmässigt kommer ett par erbjudanden här och där men inget som klickat klockrent ännu, dock finns nu en liten galen plan och återkommer senare med mer om detta... 

Själv så har jag börjat köra skampass i simhallen,  vågen går stadigt uppåt vilket gör mig galen  men verkar som att jag samlar på mig en hel del vätska i kroppen också men nu tar jag krafttag för att vända skeppet, har inte skött kosten alls under ett par veckor då jag haft fokus på annat - har nämligen slutat röka!
Ja, igen men denna gång är sista gången kan jag säga, sitter vid middagsbordet med 4-åriga Oscar då han frågar när jag ska sluta röka, jag ger honom mitt standardsvar i stil med; "Snart"... Då börjar Oscar storgråta och bönfaller mig att sluta då det är farligt att röka!    Älskade unge!

Lovade honom att jag skulle sluta dagen efter, dagen efter ringer klockan kl 06,00 och jag släpar mig in i duschen och hinner lagom starta duschen då Oscar ramlar in i badrummet, fortfarande gnuggandes sömnen ur ögonen och det första han säger är: "Mamma, idag ska du sluta röka"........
DET var sista spiken i kistan, min 4-åring ska INTE växa upp och bekymra sig om mammans rökning det första som händer då han vaknar på morgonen!!  Älskade tokiga unge, kommer absolut ta mig ett bloss nån gång om andan faller på, typ feströka eller så - MEN kommer INTE röka på heltid mer och detta känner jag mig nu helt tillfreds med, mer än nånsin tidigare..

Nå, det händer en hel del just nu och detta var väl några av de större bitarna, ska försöka bli lite bättre på att blåsa liv i bloggen då jag vet att en del läser - men vore väldigt roligt om ni lämnade en kommentar också!

Men kontentan är att det är mycket på gång men jag verkligen trivs och älskar mitt galna liv - även om jag har känslan av att det snart kan bli liite galnare.. Puss & Smisk till er alla därute!!